Slektstre for Oddlaug Gaupås og Per Aase Andresen
Notater
Treff 3,901 til 3,950 av 6,351
| # | Notater | Linket til |
|---|---|---|
| 3901 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Gran, K. (I29314)
|
| 3902 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Nordeng, G. (I29306)
|
| 3903 | Kristin Gran må være i familie med Grete Nordeng, gift Sørby. Dette fordi hun er nevnt som overdrager, sammen med Grete, av av Eiendommen Eikveien 8 (gnr 20, bnr 96) i Horten?. Konf avisen Gjengangeren datert 19.02.2004. Overdrager var Eva August Almen, gift Nordeng. Grete er min kusine. Vi har felles farmor i Kaja Høilund. Har pr dato ikke klart å finne slektsforholdet mellom Grete og Kristin, | Almèn, Eva Milda Augusta (I10168)
|
| 3904 | KRISTINA Halvardsdotter Smör KRISTINA Halvardsdotter Smör, 1300 - 1348 KRISTINA Halvardsdotter Smör ble født i 1300, i fødested, til HALVARD Agmundsson Smör og INGRID Toresdotter Krusse. HALVARD ble født i 1260, i Viken, Ringerike, Buskerud, NORGE. INGRID ble født i 1280, i Reffling, Hedmark, NORGE. KRISTINA giftet seg med NICOLAUS (NILS) Hallsteinsson Skancke. NICOLAUS ble født i 1300, i Egge, Steinkjer, Nordtröndlag, NORGE. His arbeidet som Riddare. De hadde en sønn: PEDER Nilsson Skancke. KRISTINA avgikk med døden i 1348, i en alder av 48 i dødssted. | Smør, Hallvard Agmundssen (I21321)
|
| 3905 | KRISTINA Halvardsdotter Smör KRISTINA Halvardsdotter Smör, 1300 - 1348 KRISTINA Halvardsdotter Smör ble født i 1300, i fødested, til HALVARD Agmundsson Smör og INGRID Toresdotter Krusse. HALVARD ble født i 1260, i Viken, Ringerike, Buskerud, NORGE. INGRID ble født i 1280, i Reffling, Hedmark, NORGE. KRISTINA giftet seg med NICOLAUS (NILS) Hallsteinsson Skancke. NICOLAUS ble født i 1300, i Egge, Steinkjer, Nordtröndlag, NORGE. His arbeidet som Riddare. De hadde en sønn: PEDER Nilsson Skancke. KRISTINA avgikk med døden i 1348, i en alder av 48 i dødssted. | Smør, Kristina Halvardsdatter (I6856)
|
| 3906 | Kristina må ha død før 1929. Dette ford hun ikke er nevnt i dødsannonsen til Karsten som døde i 1929. Der står det Min kjære Sønn - undertegnet Hans Lie. | Rørvikengen, Kristiane Konradsdatter (I29057)
|
| 3907 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Fluge, K. (I5951)
|
| 3908 | Kristine og hennes foreldre tok navnet Totland da de flyttet til Totland i Lindås rundt 1900 | Rydland, Kristina Karsdatter (I28356)
|
| 3909 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Eikrem, K. (I21585)
|
| 3910 | Kristoffer har et tidligere ekteskap | Bekkhus, Kristoffer Eriksson (I19467)
|
| 3911 | Kristoffer Lepsøe (født 15. mars 1922 i Fana, Bergen, død 26. mars 2006 i Nordås, Bergen) var en norsk roer som deltok i de olympiske leker 1948 i London og 1952 i Helsingfors. Lepsøe vant en olympisk bronsemedalje i roing under OL 1948 i London. Han var med på den norske åtteren som kom på tredjeplass bak USA og Storbritannia. Roøvelsene ble gjennomført i perioden 5. til 8. august 1948 på Themsen. Mannskapet på den norske båten var roerne; Kristoffer Lepsøe, Thorstein Kråkenes, Hans Hansen, Halfdan Gran Olsen, Harald Kråkenes, Leif Næss, Thor Pedersen, Carl Monssen og Sigurd Monssen som var styrmann. | Lepsøe, Kristoffer (I9373)
|
| 3912 | Kristoffer Trondson Rustung var både adelsmann og pirat. Navnet Rustung betyr på gammelnorsk hvalross. Noen mener at faren til Kristoffer var Trond Engebretsen fra Valstad i Nes (bl.a. Tore Erland). Noen mener moren heter Christine Petersdtr. Torsnes, dotter av Peter Nielsson Torsnes. Noen mener konen er Karine Joachimsdatter Lykke, søster av den uheldige Nils Lykke. Som sjørøver jobbet han først under sin Onkel Olav Engelbrektson som var Erkebiskob i Norge og førte et av krigsskipene hans. Han plyndret Østraaet, som tilhørte Vincents Lunge som var statsholder i Norge under Fredrik den første av Danmark. Vincent ble plyndret da han hadde kommet i konflikt med Olav. Slik begynte Cristopher sitt sjørøverliv. Senere plyndret han handelsbåter på vei inn til Bergen fordi han kjedet seg. I 1535 drepte han Vincent Lunge i Trondheim på ordre ifra sin Onkel Olav. Men dette ble ikke tolert ifra Kongen i Danmark og Christoper og Olav måtte rømme ifra Norge. Men christoper lurte seg tilbake og begynte med plyndringer langs norskekysten og i Østersjøen. I 1539 plyndret han Ulstein Kloster og Bispegården i Stavanger.Men i 1542 bel han lei av dette og søkte nåde hos Kongen i DAnmark, som da var Christian den tredje. I 1557 ble han Admiral over den danske flåten, fikk Ebeltoft kloster på Sjælland og fikk overoppsynet med det kongelige verftet i Bremerholm. Vilkåret var at han ble boende i Danmark resten av sitt liv. Christopher ble født ca 1500 i Seim. Kvinnherad (ble kalt "then unge keccher" 1527.). Christopher bodde på Seim. Kvinnherad med adresse bruk1. Christopher bodde med adresse Danmark. Han arbeidet på Østersjøen, Norskekysten og Østraat fra 1535 frem til 1542 som Sjørøver. Han arbeidet på Danmark fra 1542 frem til 1564 som Admiral over den Danske Flåten. Han var sjöoffiser, ?Rigernes Admiral? ei tid. Han var lensherre i Noreg og Danmark og var en uredd kar, norsklynd som få. Ein av dei merkelegaste nordmenn i dansketiden. Bodde mest i Tryggevelde Danmark.22 Kristofer Trondson har gjort (Rustung-) slekti til ei av dei mest namngjetne på 1500-talet. I han var det gamalt norsk vikingto og han synte eit pågangsmot og ein virketrang som er utan sidestykke hjå den norske adelen på reformasjonstidi. Det får vera nok her å nemna at han var høgre handi åt erkebisp Olav i den siste striden for norsk sjølvstende, drog så utanlands og vart "Nordsjøens skrekk" som kaperkaptein i Friesland, forsonte seg med Kristian III og vart kalla til riksadmiral over den dansk-norske marinen og fekk store len for alltid å vera kongen nær. Han døydde ikr. 1565. Kona hans, Karen Skanke, var dotter til dekanus ved Trondheims domkyrkje Knut Skanke. Soga åt borni deira er ikkje mindre eventyrleg. Einaste sonen, Enno, med tilnavnet Brandrøk, var ein evnerik, men urolig kar, som flakka Europa rundt som soldat, kom meir og meir på avvegar og vart i 1571 dømd frå livet for ei kjempestuld på Gripsholm slott i Sverike. Soga åt Anna Rustung er og eventyrleg og tragisk. Den vakre gjenta vart dåra av den kjende skotske Don Juanen grev James Hepburn av Bothwell. Han let henne i stikka og gifte seg seinare med den skotske dronningi Maria Stuart. Dronningi og jarlen vart jaga or landet. Skipet åt Bothwell rak inn til Karmøy, og det segjest at Anna møtte festarmannen sin att i retten i Bergen. Han døydde som statsfange på Dragsholm slott i Danmark. Anna åtte Ænes og budde der og på Seim til ho døydde i høg alder. Ludvig Myrland mener Rustung var en drapsmann. - Han drepte haugevis av folk i sin tid som pirat, men det var drapet på Vincent Lunge som gjorde at danskekongen jaget ham fra landet. Lunge var lensherre på Bergenhus som ble kjeppjaget fra Bergen på grunn av sine heller ufine skatte- innkrevningsmetoder. Han fikk Lungegården bygd, men har egentlig altfor mange steder i byen som bærer hans navn. Han var en kjeltring og en skurk. Da Lunge sendte sin svenske skattoppkrever til Seim, og endte med å slå Kristoffers far helseløs, og å voldta tjenestepikene, rant det over for Rustung. - Han bestemte seg for å drepe Lunge og fikk endelig en åpning i januar 1536. Og dermed var helvete løs. Da danskekongen hadde ertet på seg alle naboer og fant ut at han trengte folk i rekkene, benådet han Kristoffer og gjorde han til admiral. Relaterte linker: http://no.wikipedia.org/wiki/Christoffer_Trondsen_Rustung http://www.home.no/torerlan/rustung.htm http://home.no.net/valesvei/ | Rustung, Kristoffer Trondson (I6045)
|
| 3913 | Kristoffer var første plassmann på Kalhagen. Han var også Jekteskiper, og bjørnejeger. Det ble fortalt om han at han hadder surret sin gravide kone fast oppe i et tre som åte for en bjørn. Soga forteller ikke hvordan det gikk med bjørnejakten. Kristoffer og Cecillia fikk 4 barn sammen. Ola var den nest yngste | Djønne, Kristoffer Olssen (I26888)
|
| 3914 | Kristofine og Birger meldte flytting til Trondheim 19.06.1911 | Fossheim, Christofine Jørgine Berntine Olsdatter (I12944)
|
| 3915 | Kunn Ole og sønnene Arent og Jan er nevnt på Vesterlid i 1701 Skifte etter Ole 11.10.1715, arvinger var kona Brita og barna Arne, Joen og Kari. | Almås, Ole Janssen (I18157)
|
| 3916 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Nordhagen, P.J. (I13143)
|
| 3917 | Kven denne Ingegerd (Inger) Lauritsdatter var er uvisst. Skulle hovera dotter til Kari Olufsdatter d. 1634 og g. 1 Lars (Laurits). Det var Johannes Sundvor sin hypotese. Andre har nemnt onnor avstamning. Det kan ha vore Ingegerd som kom med rikdomen til Håvik og Gjøn. Skulle ho ikkje vera skyld med rikaste mannen i fylket ikr. 1563, Amund Lauritzon på Malkenes i Tysnes? Han var f. ikr. 1520, vart hengd for eitkvart, oppreist mot ein utsugar av ein fut? i 1571. Han var g. Margreta Kristoffersdatter Rustung. Oluf på Skòte var ein velhalden mann, skatta i 1563 4 dalar av heile 21 laupar jord. Skulle han vera gift anten e. etter Kristoffer Rustung, Karen Skanke? - eller dotter hennar Margrete?, som var gift Amnund Lauritzon på Malkenes, offiser i 7-årskrigen? Sjå ættetavla for Malkenes, II. Bd. IV. Andre som kunne vara far til Ingegerd: Lasse Gauteson i Strandebarm (i1563) med gods i Sogn vel 23 laupar jord og i Sunnhordland vel 25 laupar, i alt over 49 laupar. Han var av Dalætti og erving etter Herborg Torbjørnsdatter Valo, og skulle då vera sonason hennar. Folk fra Revnastrand var blanda inn i striden om arven etter Herborg. - Gaute i Valo (Valen) hadde 4 søner og 3 døtre. All rikdomen kom ikkje frå mori. Han var g. Gurid Finne frå Fimreite i Sogn, og derifrå sognagodset. Ei syster til Gaute kan ha hamna i Gjønaætti ein stad. Men, i 1563 var det knapt nokon rikdom korkje i Håvik eller på Gjørn. Ingjeld Håvik er ikkje n. som skattebonde, han var vel fri skatt som lensmann. Torbjørn på Gjøn åtte 8 laupar jord, og Ingjeld var knapt komen til Håvik då. Ein annan Laurits var Laurits til Borgo i Haus, stor jordeigar med 26 l. jord. Laurits Hope i Fana, son eller soneson til Laurits Borgo, åtte jord i Fusa. Og so var det seinare Laurits Lauritson Brøgger i Bergen som åtte jord i desse bygdene. Kan godt vera at han var av Håvik-Gjønaætt, og hadde odelsrett til gardane han slo under seg der. Det som talar mot at Ingegerd av datter til Laurits Gauteson eller datter til Anna Iversdatter er at namni Ivar og Gaute ikkje kjem framatt i Gjønaætti. Flere teorier les Fusa IV s. 16-17. | Håvik, Ingegerd Lauritsdatter (I10451)
|
| 3918 | Kyrkoherde i Ed 1617-1654. Student i Uppsala 25/8 1613, disputerade 1615 under professor Jonas Magni på avhandlingen "De definitione virtutis moralis etc.", blev supremus collega schole i Skara 1615. [www.hesselroth.nu] Under Hannibalsfejdens sista år var stora norska truppstyrkor förlagda i Ed, vilket vållade kyrkoherden svåra problem. Han skriver till Kunglig Maj:t 1646: "Jag fattig prästman" är stadd i stor nöd och fattigdom, "i det fienden all min egendom både löst och fast nu i sista fejdetid mig avhänt, plundrat och ifrånrövat haver, så ock mig själv tillfråntagit, därifrån jag med stor möda undslapp, därhos prästgården i grund förbränt med alla dess gärdesgårdar, som medföljande häradsbevis nogsamt vittnar och betygar, sammaledes är ock prästgården i näst förriga fejdetid vederfaret, på vilken jag stor omkostnad, möda och arbete använda måste, innan han upprättad blev, och emedan jag så alldeles igenom fiendens tvång utarmad är och icke mäktig själv gården med egen omkostnad uppbygga och restauera, ej heller är vanligt uti den landsorten, att församlingen där, som annorstädes, husen i prästgården, vidmakthålla, eljest är hon (förs.) så utplundrad, att hon intet förmår mig någon assistens härutinnan att göra." I det medföljande "häradsbeviset" intygas, att fienden vintern 1645 första gången vid "påvemässotid" (25/1) illa utplundrade kh och tog från honom nästan allt han ägde i kläder, boskap, spannmål, silver och penningar samt allt kyrkotiandet i alla kyrkohärbärgena. Vid påsktiden kom fienden tillbaka och brände ner prästgården i grund. Under fyra och en halv veckas tid, som han låg där, uppbrände han alla gärdesgårdar kring åker och äng och ytterligare plundrade J.F. emedan denne inte eftersom fiendens skrivelse att skaffa honom brandskatt av E:s gäll och bringa sin församling "fienden till lydno". Slutligen hade han farit illa av det egna krigsfolket med gästning och gärder." Nils Ifversson i Tingvalla skaftade sin arvjord i Lerbäck, Ed, 2/3 i denna 1/4, till herr Jon Halvardsson, khde i Ed, och hans hustru Kerstin Eriksdtr för 40 rdr. ur vedbo dobok 1634. Hans änka fick efter hans död Pastoralierna av Rölanda. | Fergillander, Jonas Halvardsson (Halvardi) (I22548)
|
| 3919 | Kyrkoherde i Tösse 1602-1653, prost över Dalsland 1618, preses på prästmötet i Skara 1630. Som student i Greifswald studerade han främst orientaliska språk och gjorde sig känd för sin kunnighet i hebreiska. Han kunde till och med skriva hebreisk vers, en förmåga som ansågs utgöra höjdpunkten av hebreisk lärdom. Ytterst få svenska kunde hebreiska vid denna tid. Under Ericus Brynolphis ålderdom härjades Dalsland under Hannibalsfejden. Från sitt huvudkvarter i Ed utfärdade den norska överbefälshavaren Hannibal Sehestedt den 28 januari 1645 brev till "prosten herr Erik Bryngelsson över hela Dal" med befallning "att han till den 8 februari skall med sina präster .. samt fyra av de bästa och vederhäftigaste män av varje härad comparera på Halden" och avlämna underskriven och förseglad förteckning "på alla de hela, halva och fjärdingsgårdar som är på hela Dal, och de skola utgiva för Kongl. Maj:t av Danmark för att få sitta uti fred och ro utav sin gård 12 rdr, var halvgård sex och var fjärdingsgård 3, vilket är den skatt som Norges undersåtar utgiver till krigets underhåll, varutav Dals allmoge skall erlägga halva del till d. 8 mars så framt de ej vilja straffas med mord och brand". Den 7 februari meddelar så landshövingen Olof stake till kammarkollegiet att fienden har tagit "prosten här på Dalsland h:r Erik i Tösse" till fånga. Ericus Brynolphi blev dock snart frigiven men undgick inte repressalier från den fientliga armén. hösten 1646 skriver K. M:t till landshövdinginge Stake, att Ericus Brynolphi var av "fienden hel i grunden ruinerad vorden". Han ägde en tid Forsnäs i Tydje med såg och två kvarnar. Vid sin död ägde han följande gårdar: I Fröskog Hult, Vassåker, Kesebol, Klapperud och Spätthult samt i Tydje Gatan, Östra Sjögar och Ålerud. [Håb] | Bryngelsson, Erik (Ericus) (Brynolphi) (I22559)
|
| 3920 | Kyrkoherde och Landsprost över Dalsland 1586. Undertecknade Uppsala mötes beslut, Landsprost, Kyrkoherde i Örs församling 1567-1623, Prost på Dal. | Håkansson, Bryngel (Brynolhus) (Haquini) (I22596)
|
| 3921 | Källa: Trollhättan AIIaa:23 (1918-1927) Bild 1390 / Sida 131 ArkivDigital: Trollhättan (P) AIIaa:24 (1918-1927) Bild: 420 Sida: 34 | Pettersson, Karl Johan Herman (I33114)
|
| 3922 | Köpte Kårud vid Bäcke kyrka 1856 07. Anders Olofsson, Ödskölt. Köpte Kårud vid Bäcke kyrka 1856. ?1872, även hustru ?1872. B295 | Ödskölt, Anders Olofsson (I20099)
|
| 3923 | Kåre hadde 6 barnebarn; Anniken, Øystein, Tommy, Lasse, Silje, og Erlend | Offerdal, Kåre Skage (I7521)
|
| 3924 | Kåre har att etternevnet Bøthun | Bøthun, Kaare (I16970)
|
| 3925 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Romerheim, K. (I9408)
|
| 3926 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Familie F10856
|
| 3927 | Kåre satt på Grini i perioden 15-08-1944 til freden. i Kristian Ottesen sin liste over fanger står skrevet: "Andresen, Kåre Werner, jernstøper, f 29-09-19. Arrestert 15-08-1944 overført Møllergata 19 ank. 15-08-1944 overført Grini 14-02-1945 (fangenr 17710) løslatt ved freden i 1945" | Andresen, Kåre Werner (I438)
|
| 3928 | Kårenke 65 aar | Risnæs, Kari Olsdatter (I8801)
|
| 3929 | Kårmann ved dødsfall i 1910 | Mele, Nils Johannessen (I18)
|
| 3930 | L. H. Torpe, Ættarbok for KVAM, Bind 1, Vikøy sokn. | Sandven, Olav Håkonson (I8034)
|
| 3931 | Lagrettsmann 1706 | Almås, Ole Janssen (I18157)
|
| 3932 | Lagrettsmann i 1689. Samme år takstformann på hus og skog på Tveiterås i Fana, sammen med Neset 50. Kyrkjeboki segjer Mons var 100 år i 1739, men i manntalet va 1666 er han 18 år da. | Borge, Mons Eiriksson (I3570)
|
| 3933 | Laila Aase (f. 1943) er pensjonert førsteamanuensis i norsk fagdidaktikk frå Universitetet i Bergen. Ho har publisert ei rad artiklar og bøker innanfor fagdidaktikk, både i litteratur, skriveopplæring og faghistorie. I tillegg har ho vore medforfattar av fleire lærebøker i norsk for vidaregående skule. Ho var leiar for læreplangruppa som laga norskplanen i Kunnskapsløftet 2006. Hentet fra Samlaget;LAILA AASE er førsteamanuensis i norsk ved Universitetet i Bergen, og mellom anna forfattar av Norskfaget blir til: den lærde skolens morsmålsundervisning og danningstradisjoner fram til 1870 og Fagdidaktikk: innføring i fagdidaktikkens forutsetninger og utvikling (med mellom anna Svein Lorentzen). | Aase, Laila (I15032)
|
| 3934 | Laila var muligens ugift | Øberg, Laila Karolo Kristiana (I31237)
|
| 3935 | Laksevåg kommunale fødehjem | Abrahamsen, Arvid (I2386)
|
| 3936 | Lambert bodde på Nordlandet. Ved skjøte av 31-5 1832 blev han eier av av en av de gamle gårder i Skinnfelldalen, nemlig Grunden 6a. Hans enke Trine Olava var i 1853 fremdeles eier av denne gård. den blev i 1857 solgt til skipper Bye, som bygget helt nytt hus (Grunden 6b) ved siden av det gamle. Dette er dog ennu bevart, men er adskillig påbygget og forandret siden Lambert Neuenkirchens tid. 5 | Neuenkirken, Lambert Christian (I12146)
|
| 3937 | Landskrivare på Dal. Född 1632 i Backen, Skållerud (P). Död 1696 i Backen, Skållerud (P). Bodde på Backen, som han ärvt efter sin fader, antog namnet Hesselroth, g.m. Catharina Hesselgren, dotter till kyrkoherden i Edsleskog (numera Hesselskog) Bryngel Andreas Mascoll Hesselgren och h. h. Margaretha Larsdotter Hjerpe, samt faster till Kammarrevisionsrådet Gudmund Hesselgren, adlad Silfverstolpe. Namnet Hesselroth kan alltså avledas dels av namnet Hesselgren dels av Hesselskog. Vapnet: Sköld i grönt fält, en lilja och två ankarkors i silver. Hjälm i silver, hjälmbindel och hjälmtäcke i silver och grönt. Hjälmprydnad: Ett grönt ankarkors mellan två vesselhorn av silver, på utsidan besatt med vardera tre klasar med gröna hasselnötter. Valspråk: Gör det med hjärtat, begynn och fullgör. Vapnet återgår på ett bomärke fört av landskrivaren på Dal, Thorsten Hesselroth (1632-1696) Ankarkorset. Andra släktgrenen Hasselrot's Lilja, vilket vapen de föra sedan 1832, sammanfördes 1950, och blev samma år granskat och registrerat av Riksheraldikerämbetet. Reference: MyHeritage Family Trees - SmartCopy: Mar 19 2018, 1:23:59 UTC GEDCOM Note Landskrivare på Dal. Född 1632 i Backen, Skållerud (P). Död 1696 i Backen, Skållerud (P). Bodde på Backen, som han ärvt efter sin fader, antog namnet Hesselroth, g.m. Catharina Hesselgren, dotter till kyrkoherden i Edsleskog (numera Hesselskog) Bryngel Andreas Mascoll Hesselgren och h. h. Margaretha Larsdotter Hjerpe, samt faster till Kammarrevisionsrådet Gudmund Hesselgren, adlad Silfverstolpe. Namnet Hesselroth kan alltså avledas dels av namnet Hesselgren dels av Hesselskog. Vapnet: Sköld i grönt fält, en lilja och två ankarkors i silver. Hjälm i silver, hjälmbindel och hjälmtäcke i silver och grönt. Hjälmprydnad: Ett grönt ankarkors mellan två vesselhorn av silver, på utsidan besatt med vardera tre klasar med gröna hasselnötter. Valspråk: Gör det med hjärtat, begynn och fullgör. Vapnet återgår på ett bomärke fört av landskrivaren på Dal, Thorsten Hesselroth (1632-1696) Ankarkorset. Andra släktgrenen Hasselrot's Lilja, vilket vapen de föra sedan 1832, sammanfördes 1950, och blev samma år granskat och registrerat av Riksheraldikerämbetet. | Hasselroth, Torsten Jonsson (I31574)
|
| 3938 | Landsprost i Övre Dal. Stamfader för den största prästsläkten på dal och i Värmland. Kyrkoherde i Frändefors. | Nilsson, Håkan (Haquinius) (Nicolai) (I22609)
|
| 3939 | Lars bodde først på Bøvre i Ullensvang, men i 1636 gjorde han krav på jorden på Rosseland som brorer Arne da sat på, og flytte dit. | Rosseland, Lars Larsson (I13451)
|
| 3940 | Lars bygslet bruket , Kuven gnr 54, bnr 2, i 1763 etter at Bård Olsson Skogen døde. Lars døde, ihht., sogaboken i kvernbruket ved at drengen hadde slept vatten i kvernen mens Lars satt å reparerte kvernen. Se forøvrig Os 3 side 389 | Halhjem, Lars Larsson (I3679)
|
| 3941 | Lars døde like før vielen i 1956 | Tveiten, Lars Olsson (I10146)
|
| 3942 | Lars eide noe av bruket når han kom til N.Totland i 1726. Kjøpe resten av mora og medarvingene i 1738 | Øvsttun, Lars Jacobsen (I2106)
|
| 3943 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Familie F13677
|
| 3944 | Lars Eriksen Raknes hadde forpakterkontrakt med fru Kahrs i 1890 på 1/3 del av Sydvestre Tellevik. Lars kom til Tellevik i 1794 /95 | Raknes, Lars Eriksson (Tellevik) (I8398)
|
| 3945 | Lars fekk skøyte i mars 1887, mot kår til faren. Utanom arbeidet på garden reiste Lars som emissær. | Gjerde, Lars Knutsen (I15680)
|
| 3946 | Lars fikk hjemelsdokument som eienarving den 14.12.1972 til bruk nr 1 og bruk nr 4. | Ulvund, Lars Magnus (I6956)
|
| 3947 | Lars flyttet til Bergen i 1847, og deretter til Oslo | Kvamme, Lars Nilsson (I4349)
|
| 3948 | Lars Gustaf Svensson. Född 1837 10/12 i Ånimskog (P). Död 1900 13/7 i Bäcke (P). Var dövstum sedan 2:a året. | Ånimskog, Lars Gustaf Svensson (I20157)
|
| 3949 | Lars HALVARDSSON. Född 1770 8/11 i Järbo (P). Död 1840 10/11 i Järbo (P). Lars föddes på gården Skarven, Järbo (P). 1800 bor Lars i Slättängen, Järbo (P). 1801-10-19 får han attest för giftemål (Högsäter HII:1 2/3 nr 79). "- drängen Lars Halvardsson i Slättängen,läser försvarligt, lefver väl och är ledig till det äktenskap han nu söker med pigan Christin Danielsdotter f1780 i Ödebyn, Bäcke (P) - ". Lars Far Halvard Svensson d.y och Christins far Daniel Olofsson var båda ensamma ägare i Skarven, Järbo (P) under större delen av 1700-talet. Nu blev det inget giftemål mellan deras barn. 1802 står det att " - Som jag efter öfvererenskommelse avslutar den ägda förbindelsen jag ingått med pig. Christin Danielsdotter i Ödebyn emedan hon sig till dess fullbordande missnöjd förklarar, och som jag till förnöjande bekommit av nämnde Christin Danielsdotter fyra riksdaler kontant, samt hvar tager sina gåvor åter och således äro vi afskilde. Men om någon kostnad mer blifver i denna sak, som nu är obekandt, så skall vi bestå hälften vardera. Som härmed försäkras, Slättängen den 1 febr. 1802 Lars L:H:S: Halfvardsson i Slättäng, Järbo Socken. Vittnar Nills Olofsson, Jonas I:O:S: Olofsson på Wättungen. - ". (Högsäter HII:1 1/3 nr 110). Den 8 mars 1803 (kontrollera) står det att " - Till ärhållande af den trolofningsskillnad hvarom drängen Lars Halfvardsson i Slättängen och pigan Christin Danielsdotter i Winnsäter, Järbo Socken öfverenskommit och hvar till Consistorium (Domkapitlet) i stöd av 4:e capitlet i giftemålsbalken pröfvad skälig. Bifall. Consistorium har beviljat att Prosten och kyrkoherden i Högsäter Herr Magnus Fryxell må till dessa personer förkunna den överenskomna skillnaden å Consistoriets vägnar, att de nu kan fritt och obehindrat sig i annan laga giftemålsförbindelse inlåta, när och var den godkännes. Hvarpå detta Bevis och behörigt skiljebrev denna Christin Danielsdotter meddelas, sedan dagen då skillnaden tillsäges och här påtecknat blifvit. Det vederbörande till efterrätta länder. Carlstads Domkapitel den 7 Mars 1803. Efter Befallning Pär Alfredsson. Vidare skriver prästen att: 1803 den 15/3 blev detta skiljebref för Christin Danielsdotter kungjord och själva orginalet till mig återlämnat. Att ett alldeles likalydande bref 1803 den 1/5 blivit kungjord för Lars Halfvardsson och orginalet till mig återlämnat som vederbörligen föreskrivits.- ". (Högsäter HII:1 1/3 nr 111). Christin gifte om sig året efteråt med en änkeman i Vinnsäter. De fick 10 barn. En av sönerna gifte sig med en brorsdotter till Lars Halvardsson och en annan son med en systerdotter till Lars fru Stina. Ett av barnbarnen till Christin, gifte sig med en syssling till Anders Kronstedt. 1810 fick Lars och Stina Arvidsdotter attest för giftemål (Högsäter HII:1 2/3 nr 444). " - Som min dotter Stina har funnit trohet och kärlek för drängen Lars Halvardsson i Slättängen, så gifver jag min villja och samtycke därtill och frilåter henne att med honom ingå i ektenskap, för till bevis lemnas till Herr Prosten Magnus Fryxell. Balltorp den 28 sept. 1810, Stina Eriksdotter, vittne Anders Olofsson i Slättängen - ". Denne Anders var gift med Stinas syster. Av Lars barn var det bara äldsta sonen Sven och näst yngsta barnet Anders som uppnådde vuxen ålder. 1824 står det i Db C:5 blad 2/2. "Enklingen Lars Halvardssons barn Cajsa dog 24 maj. Moderlös, dödde på förmiddagen bredvid fostermodern torparhustrun Katrina Olsdotter på Alnäs under S Steneryr. Undersökt och besiktad av sexman Andreas Persson i Arnebyn, Mon, Olof Nilsson St. Bön med flera - enligt till mig skriftlig berättelse, med allas intyg att barnet var ömt vårdat - samt klent och qvidande från födelsen.". Lars gifte 1829 om sig med änkan Kerstin Olofsdotter. Hon var då 51 år och Lars 59 år. De fick vara gifta i 3 år. Av hennes barn följde yngsta dottern Maria som var tolv år, till Lars hem, men hon flyttar tillbaka ett år senare. Sonen Sven Larsson (född 1811), Anders Kronsteds far, försörjde fadern de sista åren på gården i Slättängen, Järbo (P), efter det att denne åter blivit änkeman. Lars Halvardsson avled i en ålder av 70 år. (Barn 7, s 7, Far 31, s 24, Mor 32, s 26) Gift 1:o 1810 1/12 i Råggärd (P) med efterföljande ana. | Skarven, Lars Halvardsson (I20197)
|
| 3950 | Lars HALVARDSSON. Född 1770 8/11 i Järbo (P). Död 1840 10/11 i Järbo (P). Lars föddes på gården Skarven, Järbo (P). 1800 bor Lars i Slättängen, Järbo (P). 1801-10-19 får han attest för giftemål (Högsäter HII:1 2/3 nr 79). "- drängen Lars Halvardsson i Slättängen,läser försvarligt, lefver väl och är ledig till det äktenskap han nu söker med pigan Christin Danielsdotter f1780 i Ödebyn, Bäcke (P) - ". Lars Far Halvard Svensson d.y och Christins far Daniel Olofsson var båda ensamma ägare i Skarven, Järbo (P) under större delen av 1700-talet. Nu blev det inget giftemål mellan deras barn. 1802 står det att " - Som jag efter öfvererenskommelse avslutar den ägda förbindelsen jag ingått med pig. Christin Danielsdotter i Ödebyn emedan hon sig till dess fullbordande missnöjd förklarar, och som jag till förnöjande bekommit av nämnde Christin Danielsdotter fyra riksdaler kontant, samt hvar tager sina gåvor åter och således äro vi afskilde. Men om någon kostnad mer blifver i denna sak, som nu är obekandt, så skall vi bestå hälften vardera. Som härmed försäkras, Slättängen den 1 febr. 1802 Lars L:H:S: Halfvardsson i Slättäng, Järbo Socken. Vittnar Nills Olofsson, Jonas I:O:S: Olofsson på Wättungen. - ". (Högsäter HII:1 1/3 nr 110). Den 8 mars 1803 (kontrollera) står det att " - Till ärhållande af den trolofningsskillnad hvarom drängen Lars Halfvardsson i Slättängen och pigan Christin Danielsdotter i Winnsäter, Järbo Socken öfverenskommit och hvar till Consistorium (Domkapitlet) i stöd av 4:e capitlet i giftemålsbalken pröfvad skälig. Bifall. Consistorium har beviljat att Prosten och kyrkoherden i Högsäter Herr Magnus Fryxell må till dessa personer förkunna den överenskomna skillnaden å Consistoriets vägnar, att de nu kan fritt och obehindrat sig i annan laga giftemålsförbindelse inlåta, när och var den godkännes. Hvarpå detta Bevis och behörigt skiljebrev denna Christin Danielsdotter meddelas, sedan dagen då skillnaden tillsäges och här påtecknat blifvit. Det vederbörande till efterrätta länder. Carlstads Domkapitel den 7 Mars 1803. Efter Befallning Pär Alfredsson. Vidare skriver prästen att: 1803 den 15/3 blev detta skiljebref för Christin Danielsdotter kungjord och själva orginalet till mig återlämnat. Att ett alldeles likalydande bref 1803 den 1/5 blivit kungjord för Lars Halfvardsson och orginalet till mig återlämnat som vederbörligen föreskrivits.- ". (Högsäter HII:1 1/3 nr 111). Christin gifte om sig året efteråt med en änkeman i Vinnsäter. De fick 10 barn. En av sönerna gifte sig med en brorsdotter till Lars Halvardsson och en annan son med en systerdotter till Lars fru Stina. Ett av barnbarnen till Christin, gifte sig med en syssling till Anders Kronstedt. | Familie F8093
|