Notater |
- Landskrivare på Dal. Född 1632 i Backen, Skållerud (P). Död 1696 i Backen, Skållerud (P). Bodde på Backen, som han ärvt efter sin fader, antog namnet Hesselroth, g.m. Catharina Hesselgren, dotter till kyrkoherden i Edsleskog (numera Hesselskog) Bryngel Andreas Mascoll Hesselgren och h. h. Margaretha Larsdotter Hjerpe, samt faster till Kammarrevisionsrådet Gudmund Hesselgren, adlad Silfverstolpe. Namnet Hesselroth kan alltså avledas dels av namnet Hesselgren dels av Hesselskog.
Vapnet: Sköld i grönt fält, en lilja och två ankarkors i silver. Hjälm i silver, hjälmbindel och hjälmtäcke i silver och grönt. Hjälmprydnad: Ett grönt ankarkors mellan två vesselhorn av silver, på utsidan besatt med vardera tre klasar med gröna hasselnötter. Valspråk: Gör det med hjärtat, begynn och fullgör. Vapnet återgår på ett bomärke fört av landskrivaren på Dal, Thorsten Hesselroth (1632-1696) Ankarkorset. Andra släktgrenen Hasselrot's Lilja, vilket vapen de föra sedan 1832, sammanfördes 1950, och blev samma år granskat och registrerat av Riksheraldikerämbetet.
Reference: MyHeritage Family Trees - SmartCopy: Mar 19 2018, 1:23:59 UTC
GEDCOM Note
Landskrivare på Dal. Född 1632 i Backen, Skållerud (P). Död 1696 i Backen, Skållerud (P). Bodde på Backen, som han ärvt efter sin fader, antog namnet Hesselroth, g.m. Catharina Hesselgren, dotter till kyrkoherden i Edsleskog (numera Hesselskog) Bryngel Andreas Mascoll Hesselgren och h. h. Margaretha Larsdotter Hjerpe, samt faster till Kammarrevisionsrådet Gudmund Hesselgren, adlad Silfverstolpe. Namnet Hesselroth kan alltså avledas dels av namnet Hesselgren dels av Hesselskog. Vapnet: Sköld i grönt fält, en lilja och två ankarkors i silver. Hjälm i silver, hjälmbindel och hjälmtäcke i silver och grönt. Hjälmprydnad: Ett grönt ankarkors mellan två vesselhorn av silver, på utsidan besatt med vardera tre klasar med gröna hasselnötter. Valspråk: Gör det med hjärtat, begynn och fullgör. Vapnet återgår på ett bomärke fört av landskrivaren på Dal, Thorsten Hesselroth (1632-1696) Ankarkorset. Andra släktgrenen Hasselrot's Lilja, vilket vapen de föra sedan 1832, sammanfördes 1950, och blev samma år granskat och registrerat av Riksheraldikerämbetet.
- også kjent som Torsten Jonsson Hesselroth
- Lars Hesselroth Hasselroth
Blev högst 64 år.
Far: Thorsten Jonsson Hesselroth (1632 - 1696)
Mor: Catharina Bryngelsdotter Hesselgren
Född: 1672 Backen i Skålleruds socken i Nordals härad
Död: 1736-12-18
Barn med Maria Ek (1679 - 1755)
Barn:
Thorsten Hasselroth (1705 - 1777)
Jonas Hasselroth (1707 - 1775)
Caisa Hasselroth (1710 - 1775)
Daniel Hasselroth (1711 - 1757)
Nils Hasselroth (1712 - 1784)
Sven Hasselroth (1714 - 1773)
Noteringar
Släktpublikation nr 1:
LARS (son av Thorsten Jonsson, II: 1), f. 1672; ändrade släktnamnet till Hasselroth; häradsskrivare på Dal efter fadern;+ 1736 18/12.
Släktkalendern 1974:
1672-1736, landsskrivare efter fadern. Han ändrade släktnamnet till HASSELROTH, som med denna stavning bibehållits av hans efterkommande.
Släkten Hasselroth från Södra Råda:
Lars Hasselroth, (om hans förfäder se "släkten Hesselroth från Dalsland" av Iwan Hesselroth 1951.) f. 1672, på Backen i Skålle- rud, häradsskrivare på Dal. d. 18 dec. 1736, g.m. Maria Eek från Hällan i Ör, dotter till kyrkoherden Laurentius Jesperi Eek. Ma rias syster, Karin, blev gift med Lars Hesselroths broder kapten Anders Hesselroth, de båda brödernas efterkommande, stavade namnet Hasselroth respektive Hasselrot. Barn bl.a. Catharina.
www.hesselroth.nu/
Lars Hasselroth. Häradsskrivare. Född 1672 i Skållerud (P). Död 1736-12-18 (ev 18/2 enl herdaminnena). Häradsskrivare efter fadern och under kronofogden Anders Marcus, hans lön var 170 daler silvermynt. Han ändrade sedermera sitt namn till Hasselroth. Familjens huvudmän hade av ålder varit Skålleruds kyrkas patron och i kraft därav haft rätt till första bänken i kyrkan, men då köparen av Upperud visat stort intresse för kyrkan och till största delen med egna medel låtit nedtaga den tillgrunden och på nytt uppföra och förlänga den samt bekostat dess inre utsmyckning med altartavla, ljuskronor m. m. samt låtit utföra vackra väggmålningar och då hans efterföljare lagt i dagen intresse för det kyrkliga livet i Skållerud, beslöt sockenstämman 17/5 1713, att som erkänsla därför de två första bänkraderna i kyrkan skulle förbehållas brukspatron Linroth och hans husfolk. Lars Hesselroth protesterade, men häradsrätten fastslog att en sådan stor bekostnad på Guds hus enligt kyrkolagen, berättigade till jus patronatus och att Linroth såsom kyrkans patronus skulle tillerkännas rätt i sitt påstående. Sålunda slutade denna föga värdiga strid.
|