| Notater |
- Han blev kyrkoherde 1787 Rölanda söder om Ed.
Jacob Olavi var den som först tog sig namnet Örtenblad. Hans efternamn var egentligen Bryngelsson. Namnet Örtenblad antas härstamma från Örsjön väster om Mellerud där orten Ör och Örs kyrka ligger på den östra stranden. Det skulle dock dröja till 3:e generationen på moderns sidan genom Jacob Olavis syster Kristin (Stina) Nilsson innan namnet Örtenblad dök upp på nytt i den släktgren som härstammar från Fritjof Örtenblad, genom konditorn Jonas Nilsson som antog efternamnet Örtenblad efter Jacob Olavi som ett tillägg till hans egenliga namn Nilsson. Jacob Olavi förde namnet Örtenblad vidare i sitt gifte med Anna Hasselroth och deras 6 söner (varav en dog 2 år gammal). Efter Jacob Olavi härstammar den andra grenen Örtenblad (med Stig Örtenblad) där flera präster förekommer.
Han föddes förmodligen på torpet Bockepöl tillhörande orten Forsebol väster om Örsjön. Han var gift 2 ggr: 1:a gifte med Anna (f. Hasselroth) som han fick 8 barn (6 pojkar och 2 flickor) med. Det 2:a giftet 1804 vid 59 års ålder med Sara Dahlin (då 45 år) dotter till sockenadjunkten i Ör, Lars Dahlin, gav inga barn.
--
Ur ur prästloggbok, Ör församling, Dalsland, sidan 414:
Han inledde sin skolgång i Åmåls skola 1758, därefter vid Karlstads skola 1760, till gymnasiet 1764. Han studerade sen vidare i Uppsala från 1767. Blev prästvigd 24 november 1769.
Han blev sockenadjunkt i Holm, Dalskog och Skållerud, Dalsland, 1784. Kyrkoherde i Rölanda 1787. Prost 1808. Var notarie vid prästmötet 1784. Vid en överenskommelse med sockenmännen i Holm, Dalskog och Skållerud på socken stämman i Holms kyrka 24 september 1769 skulle han få 2 kappar strid och ren råg av hemmansbrukarna och 1 dito av torparna.
Ur en självbiografi av Carl Johan Ekströmer (1793-1860), underläkaren, fältläkaren i kriget mot Napoleon, överkirurgen, Konungens livmedikus. 1837 utnämnd till ?Generaldirektör över hospitalen samt de civila lasaretten och kurhusen i riket?: Carl Johan Ekström adlades Ekströmer för sina förtjänster 1836. Självbiografi, Stockholm 1964, sidan 28:
"Vistandet på Rölanda (1802) var ett angenämt ombyte från det i hemmet och utgjorde för mig övergången från litet barn till pojke. Av kamraterna bemöttes jag i allo såsom bror och av kyrkoherden och hans fru Anna Cajsa Hasselroth såsom son.
Levnadssättet var enkelt, stilla och partiarkaliskt. i många delar som Ödman beskriver i sin skrift "Erinringar från hembygden och skola". Kyrkoherden själv, en präst av det gamla slaget, men mer bildad än andra jag minns av det slaget, överlämnade undervisningen helt och hållet till informatorer, bl. annat Olle Örtenblad och gav för övrigt oss pojkar mycken frihet. Hans fru, klädd om en välmående bondhustru gick från morgon till kväll i sitt hushåll och hade för oss vildbasar aldrig annat än goda och vänliga ord, även då vi kunnat förtjäna annat. Gladare skoltid kunde ingen ha haft än min i Rölanda och inte heller nyttigare, för läsningen gick bra och uppfostran, även om den var mild, var dock i allt ägnad att lära sig dygd och rena seder, att vara flitig och arbetssam samt hålla sinnet friskt genom kroppsrörelser och livgivande förströelser i den friska luften av den art som endast landet kan erbjuda.
Denna tid är outplånligt fästad i mitt minne, förknippad med den innerligaste tacksamhet och vördnad för de gamle, med syskonkärlek till kamraterna. En älskligare, bottenärligare släkt har aldrig funnits."
Ref.:
Omnämns i sonen Olofs biografi i Carlstads stifts herdaminne
|
Slektstre for Oddlaug Gaupås og Per Aase Andresen
1745 - 1809 (63 år)