Slektstre for Oddlaug Gaupås og Per Aase Andresen
Notater
Treff 1,701 til 1,750 av 6,351
| # | Notater | Linket til |
|---|---|---|
| 1701 | far heter Karl Hope | Hope, Anton (I31245)
|
| 1702 | Far Steinarbeider Kristian Kristiansen | Kristiansen, Marie Bertine (I11787)
|
| 1703 | Far til Sjur åtte Trengereid etter morsarv. Sjur bygsla Trengereid då faren flytta til Koldal, men hadde ikkje fått skøyte då han døydde 1762. Ved skiftet etter Sjur var innbu og lausøyre sett til 175 rd., buet åtte elles 1/2 l. sm., 1/2 h. i Teigland i Hål. d., kona hadde erva 5 mrk. sm. etter faren, det andre hadde Sjur kjøpt hjå vermor Elna Jonsdatter Bolstad, og noko frå verbroren Engel Hansson Gjøn. Skøyti var frå 14/4 1752 og 4/12 1754. Ekkja i 1763 eller 1764 med borni til Teigland som ho åtte. | Trengereid, Sjur Andersson (I4231)
|
| 1704 | Faren heter Rasmus Monssen Furrenæs Flyttet til Lindås i 1874 står det i Gaular bygdebok. | Furenæs, Maria Rasmusdatter (I31611)
|
| 1705 | Faren (f. 1892) er ugift og moren (f. 1877) er separert ved dåpen. (Litt utydelig skrift på innførselen i kirkeboken) Atest 22.08.1932 fadre/vitner: Mekaniker Magnus Andersen og hustru Anna - bosatt i Rostedgaten 11, og Husholderske marie andersen - bosatt i Ole Vigsgate 4 barnest foreldre. Ebba er anført som uekte barn fordi foreldrene ikke var gift. | Bodin, Ebba Henriette (I439)
|
| 1706 | faren Askild døde under morens svangerskap | Haugstveit, Anna Askildsdatter (I19964)
|
| 1707 | Faren er skipsfører Julius Mowinchel Bergen Driver strikkeforretning i 1900. | Mowinkel, Karen Henrikke (I17241)
|
| 1708 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Odland, I. (I8610)
|
| 1709 | Faren er ujent | Nordås, Trine Annie (I9014)
|
| 1710 | Faren Herman skiftet etternevnet til Janson i 1786. Hans barn tok deretter navnet Janson som familie navn. | Janson, Henrich Hermanson (I7028)
|
| 1711 | Faren heter Jon | Jonsdotter, Britta (I20106)
|
| 1712 | Faren heter Sven og skal være føft ca 1678 i Sverige | Elofsbyn, Hemming Swendsson (I2710)
|
| 1713 | Faren hette Anders | Skållerud, Olof Andersson (I20273)
|
| 1714 | Faren hette Anders | Skållerud, Maria Andresdatter (I20272)
|
| 1715 | faren til Hans Jørgenssen Hovlandsvågen, døydde her på Skiveneset som kårmann i 1807. Då han fylgde med hit frå Hovlandsvågen, slapp gardeigaren Janson i Bergen hefte på denne garden som eit kår innebar. Han ville dermes få betre utbyte av garden i Hovlandsvågen. på side 472 i Hyllestadboken står skrevet; Hans Jørgenssen bruker 1790 - 1802, født 1763, og død 1811 på Skiveneset. Gift med Pernille Olsdatter Aven født 1763, og døde i 1847 som kårkone på Skiveneset. De fikk 9 barn, sjå under Skiveneset bnr 1. Dei flyttet til Skiveneset då ny eigar tok over det i Hovlandsvågen. https://www.nb.no/items/429c441cdfb31ec014c29f9430a49c20?page=473&searchText=%22s%C3%A5nes%22 Ny eigar var Jens Munthe de Cousherron gift med Catharina B. F. Knagenhjelm. | Familie F14355
|
| 1716 | Faren til Hergborg kommer fra Årtun i Lærdal i S&F | Hille, Herborg Andersdatter Aaretun (I19227)
|
| 1717 | Faren til Marcia skal ha vært en ansett høyesterettsdommer i Virgina i USA Ekteparet var barnløs | Hargis, Marcia (I7059)
|
| 1718 | faren var amerikansk, og moren irsk | Jansen, Grace (I22519)
|
| 1719 | Faren var kjent under navnet Dinis Møller Hesteøen | Møller, Ingeborg Cecilia Dinisdatter (I7406)
|
| 1720 | Faren var prest i Nes | Boysen, Susanne (I24388)
|
| 1721 | Farens navn har vi, ihht Alenfit 1, side 826, etter et skøte datert 1662. | Hjelmtveit, Maritte Johannesdatter (I3161)
|
| 1722 | Farer heter Anders Larsen Skilbrei og er grenader i Bergen Under vielsen i 1847 står det at hun er 26 år gammel. Det er feil. Bertha er født 25.03.1807 i Bergen, og var således 20 år ved vielsen. | Skilbrei, Berta Lovise Andersdotter (I850)
|
| 1723 | Farmor til Sygni skal ha vært den legendariske Mgdalone. faren til Sygni, Åmund, skla sammen med sin bror lagt grunnlaget for den såkalte "lensmannsætten". Flere av barnene til Sygni og Erik ble giftet inn i Lensmannsætter. les videre i Alenfit 1 side 743 | Seim, Sygni Åmundsdatter (I3273)
|
| 1724 | Fattiglem, Malers Enke | Tvedt, Anne Helene (I14344)
|
| 1725 | Faxell, släkt Band 15 (1956), sida 433. Biografi Faxell, värmländsk släkt, härstammar från hemmansägaren i Faxstad på Arnön i Väse sn (Värml.) Marcus Anundsson, som levde under 1500-talets förra del. Hans son Anundus Marci (d. 1595) blev kyrkoherde i Ölme (Värml.) och prost. Han underskrev Uppsala mötes beslut 1593. I sitt gifte med kyrkoherdedottern Gunilla Brunia hade Anund två söner, av vilka den ene, Christoffer Anundsson Brunius (d. 1624), tog moderns namn och blev kyrkoherde i Ölme efter en morbror. Dennes bror Sven Faxelius (f., enligt uppgift, 1589, d. 12 mars 1664) blev magister i Wittenberg 26 sept. 1620. Han var sedan lärare, slutligen rektor vid skolan i Karlstad (Karlstads stads hist., 1, s. 300) och blev kyrkoherde i Kila (Värml.) 1630 samt kontraktsprost 1648. Han var gift två gånger, först med Catharina Norenia, dotter av Noreenska släktens stamfar prosten Erlandus Gudmundi (och faster till hovrättsrådet Gudmund Nordberg, adlad Löwenhielm). Prosten Faxelius hade i detta gifte tre söner och två döttrar, äldste sonen Christoffer Faxelius (f. omkr. 1627, d. 1678) blev komminister i Svanskog (Värml.) och, genom sin ene son komministern i Åmål Jonas Faxell (f. 1671, t 1715), farfar till Christoffer F. (f. 1704, d 1780), som ingick vid lantmäteristaten. Han blev ord. lantmätare 1736, fick överinspektörs namn 1755 och skötte under J. Faggots (se denne i bd 14) sjukdom överdirektörstjänsten flera gånger, från 1771 helt och hållet. Den 2 maj 1775 erhöll han konstitutorial som överdirektör. Han var ogift. Även i övrigt synes denna släktgren snart ha utdött. Prosten Sven Faxelius' tredje son var Daniel Faxell, 1691 adlad med namnet Gronmarck (f. 1634, d. 1705). Han blev student i Uppsala 1650, rådman i Malmö 1660 och stadssyndicus där 1661. Som sådan underskriver han ännu vid riksdagen 1664 ett betänkande av sekreta utskottet (Borgarståndets riksdagsprot). Vid riksdagen 1668 betecknas han emellertid som borgmästare i Malmö (anf. källa), men blev i dec. s. å. bankokommissarie. Han utnämndes 9 maj 1672 av Kammarkollegiet till myntmästare vid myntet i Stockholm, vilket sedan 1669 förvaltades av Rikets Ständers bank. Denna utnämning stadfästes av K. M:t genom konfirmationsfullmakt 13 maj 1674. Under sin myntmästartid råkade D. F. i kontroverser med banken och dömdes 1682 att utbetala ersättning till banken för att ha tolererat för stor avgång (avbränning, för stort svinn) vid silvermyntningen. I övrigt var domen (stadfäst av justitierevisionen 1683) frikännande för D. F.; en ny, liknande process slöts först 1691 (redogörelse hos Svedlin, s. 25 f.). D. F. blev emellertid 1684 e.o. assessor i Bergskollegium. Sin bruksverksamhet inledde han 1678 genom att av kronan arrendera all malmbrytning i Utö gruvor på tolv år. Utö låg väl till för sjötransporter till Finland, och D. F. hade tydligen redan nu sina blickar riktade österut. I början av 1678 lät han genom ombud undersöka möjligheterna för en bruksanläggning vid Koskis fors i den å, som där i trakten utgör gräns mellan Egentliga Finland och Nyland. Noggranna efterforskningar visade, att platsen var gynnsam, och 25 okt. 1679 fick D.F. privilegier på att uppföra fyra hamrar och två masugnar, varigenom Koskis bruk uppstod. Han blev dock missräknad på driften. Han hade 1683 bosatt sig på Koskis och sökte nu en annan plats för sin masugnsanläggning. Det blev på sydkusten av Kimilohalvön, nära segellederna från Stockholm och Åbo vid Hangöudd till Finska viken, som han i stället grundade Dals masugn, och senare Dalsbruks järnverk. Efter långa förhandlingar fick D. F. Bergskollegii privilegiebrev för Dal 19 mars 1686. Han uppförde nu sin masugnsanläggning, färdig 1688. Han anlade även två mjölkvarnar och en sågkvarn. Emellertid voro hans ekonomiska resurser otillräckliga, och när järnbruket stod färdigt, led driften därav. Under hans tid, 1688?90, förekommo endast tre blåsningar. Han fortsatte dock samtidigt vid Koskis. Då D. F. sedan 1680 icke fått uppbära myntmästarlönen, i Stockholm endast ägde en stadsgård »östantill på Skeppsbron» och hans uppdrag att upprätta Mässlinge kopparverk och verka vid Hällefors silververk voro av tillfällig natur, voro hans inkomster ringa och oregelbundna. Samtidigt fick D. F. i sitt äktenskap med prästdottern Catharina Bellander 18 barn under åren 1667?91; ehuru hälften dog i späda eller växande år, vållade detta ytterligare svårigheter. Hans lånetransaktioner medförde till slut, att fordringsägarna beslagtogo bruken; till dessa långivare hörde bl.a. hans kusin superintendenten Erland Broman i Karlstad och assessor Daniel Tilas, som var gift med en F:s kusin. Redan 1683 fick han transportera på Tilas arrendekontraktet på Utö. År 1692?93 fick D. F. gå från Koskis, och 1693?94 övertogo fordringsägarna även Dals bruk. Egendomligt nog adlades D. F. 1691, mitt under sina värsta svårigheter, med namnet Cronmarck. Det var dock en klen tröst för den ruinerade mannen, som dog utarmad 1705. Ehuru han själv ej lyckades som bruksägare, visade sig Koskis och Dals bruk ha framtidsmöjligheter, vilket alltså likväl gör, att »hans olyckliga gästuppträdande i den finländska järnhanteringen fått rangen av en insats av bestående betydelse» (Svedlin, s. 56). Av D. Cronmarcks söner stupade livdrabanten Erland Cronmarck (f. 1687) i febr. 1709 vid Gorodnoje, medan hovjunkaren Peter Cronmarck (f. 1667) dog i mars 1710 i Bender. Med en den sistnämndes son utdog ätten redan 1712 på manssidan. Släkten F. fortsattes längst av ättlingarna till D. Cronmarcks äldre bror Erland Faxelius eller Faxell (f. 1629, d. 17 febr. 1691), som blev magister i Uppsala 1656, kyrkoherde i Kila (Värml.) 1664, i Svanskog 1679 samt kontraktsprost 1676 och 1688. Av dennes söner blev magister Sven F. (f. 1661, d. 1728) kyrkoherde i Köla (Värml.) och kontraktsprost. Han äktade Maria Cameen, dotter av superintendenten Bengt Cameen (SBL, 7, s. 240). Under 1710-talet ingrep hon i prostens frånvaro rådigt med sitt husfolk mot en norsk strövkår, som hon lyckades skrämma till reträtt (se Hammarin, 2, s. 151). Av Sven F: s fem barn var justitiarien i Filipstad Johan F. (f. 1713, d. 1770) riksdagsman för nämnda stad 1751?52, 1755?56, 1760?62 och 1765?66; om honom som sådan se E. Kleberg. J. F. var gift (ättlingar ej kända i litteraturen). J. F: s äldre bror magister Erland F. (f. 1696, d. 1754) var kyrkoherde i Karlskoga och kontraktsprost. Med Elisabeth Noreen hade han sonen Sven F. (f. 1735, d. 1813), handlande och hospitalssyssloman i Karlstad, g.m. Appolonia Justina Noreen; då ättlingar ej äro kända, var han måhända den siste av släkten. Tvenne systrar blevo i sina giften stammödrar för ätterna Nordenfalk och von Axelson. Bror till de nämnda Erland och Johan F. var även Bengt F. (f. 1711, d. 1787), som 1770 adlades med bibehållande av namnet, men såsom ogift själv slöt sin ätt. Han var en på sin tid känd diplomat, som blev kommissionssekreterare i Köpenhamn 1749 och tf. chargé d'affaires där 1763. Han fick regeringsråds titel 1767 och blev 1769 minister hos nedersachsiska kretsen, som sådan bosatt i Hamburg. Han dog där 1787. | Marci, Anundus (I22561)
|
| 1726 | Febr: 6te Copul: 16de Feb: Den 16. februar 1812 ble det inngått et ekteskap mellom Jørgen Nilsen og Inger Olsdatter i Nykirken i Bergen Bergen fylke, Nykirken i Nykirken, Ministerialbok nr. A 8 (1776-1814), Viede 1812, Side 176 https://www.digitalarkivet.no/kb20070416620641 Anmeldte sig som forlovede. Ungkarl Jørgen Nilsen fra Danmark : / der medbragte Tilladelse til at gifte sig fra sin Chef ved Søe-Etaten /: og Pigen Inger Olsdatter. At intet stridende [?] mod de Kongel. And- ordninger er til Hindre i deres ægteskabelige Forening. Samt at begge have overstaaet Koppe-Sygdommen. [uforståelig foreløpig] under tegnede som forlovere at indestaae for Nils Halsenøen John Rasmusen | Nielsen, Jørgen (I34720)
|
| 1727 | Fekk skjøte av faren, Peder Nilssen Henne i 1757 for 90 Riksdaler. Albrigt og Johanna flyttet til Bergen i 1770 | Henne, Albrigt Pederssen (I2094)
|
| 1728 | Fekk skjøte av sin far i 1745 på halve gården for 190 riksdaler, og kjøpte resten av gården i 1768 av sin mor og søskene for 110 riksdaler. | Dyngeland, Ole Nielssen Øvre (I2108)
|
| 1729 | Fekk skøyte av foreldrene i 1943 | Hatlestad, Arnt Martin Ingebrigtson (I3786)
|
| 1730 | Fekk vd skifte etter mor si, Kleppe i Samnanger. Ætta etter Mons sitter fremleis på Kleppe i Samnanger | Koldal, Mons Sjursson (I7984)
|
| 1731 | Ferdinand og Åse hadde følgende barn Åse - Bjørn Ove Aksel - Solveig | Larsen, Ferdinand (I30073)
|
| 1732 | Fikk 2 barn ,Camille Joseph Courbet pluss et barn med ukjent navn | Michel, Marie Marquerite (I1265)
|
| 1733 | Fikk bruket etter sin far. | Storetveit, Erik Johannessen (I6981)
|
| 1734 | Fikk bygsel i 1805 | Hjellestad, Ellev Monsen (I14850)
|
| 1735 | Fikk bygsel kring 1835, og kjøpe bruket i 1842 for 520 spdl. Året etter skilde han frå, og solgte bnr 2 | Erdal, Nils Olsen (I6997)
|
| 1736 | Fikk bygsel på bruket i 1717 av Seehuusen | Saurås, Lars Johannessen (I1912)
|
| 1737 | Fikk bygsel på Rollandetter bror til faren som hette Jens og flyttet til Ulvesæter. Halstein var militær i Artilleriet fra 1710 til sin død i 1744. Bygselen gikk nå til Nils Steffenssen Eikås. | Jordal, Halstein Olessen (I1767)
|
| 1738 | fikk bygselsbrev i 1767 | Lid, Bricht Guttormssen (I13422)
|
| 1739 | Fikk bygselseddel på Dyvik i 1687 av lagmann Hans Lillienschiold. | Dyvik, Baste Larssen (I30546)
|
| 1740 | Fikk bygslet Bogetveit, br. nr. 1 fra 1749 - 1795. | Hordvik, Steffen Ludviksson (I18070)
|
| 1741 | Fikk den 08.09.1934 bevilgning fra Justisdep. til å bruke navnet Aase som slektsnavn for seg og sin familie. | Aase, Einar Bernhard Monssen (I26150)
|
| 1742 | Fikk den 09.09.1968 bevilgning til å bruke Angelfoss som slektsnavn. Innført i kirkeboken og Undertegnet av sogneprest Peter Hove | Angelfoss, Per Andersen (I3374)
|
| 1743 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Hatlo, E.O. (I1965)
|
| 1744 | fikk festebrev på plassen i 1847. Olina og Lars ryddet plassen | Familie F4692
|
| 1745 | Fikk festeseddel på en husgrund på LilleDamsgård gnr 53 av Jens Gran den 01. 12. 1823. Panteregisteret side 56 307 aog b | Oldernes, Lars Asbjørnsen (I1694)
|
| 1746 | fikk frestebrev i 1848 | Fure, David Jonssen (I21717)
|
| 1747 | Fikk gården Haugland i gave av Katarina Johanna Lem, datter av Hans Kristian Gartner og Abelone Lem. | von Ely, Didrik Adolv Justsen (I19132)
|
| 1748 | Fikk i 1765 fornyelsespatent på adelskapet. (konf Odd Ottesen sin bok om Slekten Botner i Høland) | Botner, Andreas Gulbrandsson (I20667)
|
| 1749 | Fikk i 1806 skjøte på Falkanger bnr 3 av faren Johannees Falkanger. Overdro i 1842 skjøte til sønnen Erik | Falkanger, Jacob Johannessen (I13396)
|
| 1750 | Fikk i 1829 skjøte av Dankert Krohn på bnr 1, og 1/4 av plasset HOLO fpr 200 spd. Satt som sjøleigear fram til 1835 på bruket. Tok så kår da han overlot bruket til sønnen Olav Nilsson Vedaa #2718. | Vedaa, Nils Johannessen (I25369)
|